Som inte är så liten längre. Herman har varit hos veterinären idag. Herman har en böj på sin svans som nu inför kommande utställningar skulle kollas. Matte ville ha ett intyg på att svansen var skadad och inte medfödd, asså svansen är ju medfödd men inte böjen. När vi ändå var där så vägdes och mättes lillpojken. 50 kg tung och 80 cm hög. Japp det är våran Herman det.

Men han är lite skadad i en tass, matte klippte lite för långt på hans ena klo. Det blöder jättemycket så Herman får ha tassen i paket. Matte tycker att Herman är så duktig som finner sig i att vara paket det hade jag aldrig gjort.

Herman som paket blir väldigt snuttesjuk och måste sitta i knät på matte, helst vill han ligga på matte, men det vill inte matte.

vart vovven bor som matte lämnade in hos polisen. Vi bor nästan grannar, Roland som vovven heter bor ca 2 km från oss. ( på landet är det grannar).

Jag var med matte när hon red ( vilken storry) och på hemvägen åkte vi förbi Roland så matte stannade. Matte talade om för Roland matte att hon lämnat honom till polisen och dom var så tacksama.

Alla vet ju att jag inte gillar hästar, men matte tyckte att det var bra motion för mig att hänga med när hon red. Ja, det gick ju bra första biten tills jag fick syn på några kossor i en hage. Då blev det tvärstopp på mina ben. Aldrig att jag gick förbi dom otäcka. Matte galoppade på och såg inte att jag stannade, så hon fick vända och hämta mig. Problemet var att hon tog hästen med sig, jag fick ju springa så fort jag kunde åt andra hållet när dom kom. Matte fick kliva av hästen och koppla mig innan jag följde med. Sen var allt bra en liten stund tills vi kom till hundpansionatet då fick jag syn på hästarna i hagen. Benen stannade och jag gick inte en meter hur mycket matte än ropade. Matte red hem och fick gå och hämta mig sen. Hon säger att nästa gång så tar hon med Lopphunden som stöd.

Japp, där har matte varit och lämnat in en hund på hittegods.

I tisdags när vi var lediga så kom det en främmande hund och hälsade på. En rottishane, matte skickade ut Lopphunden och kollade om han var snäll innan hon gick ut själv. Jag och Herman fick vara inne, matte tyckte inte vi kunde uppföra oss.

Det var ingen som hade sett vovven tidigare så tillslut ringde matte polisen. Dom tyckte matte kunde ta hand om rottisen ett tag, men det ville inte matte. Så hon packade in rottisen och Prinsen i bilen och satte kurs mot polisen i Trollhättan, där lämnade hon in honom på hittegods. vi vet inte hur det har gått för rottisen men matte ska ringa polisen och kolla om han har kommit hem.

Jag är stel av fasa. Matte tvingar med mig till havremopparna. Jag tycker att dom är otäcka. Men lite kul å jaga. Igår fick vi följa med när matte red en sväng. Då mötte vi Siv och Gunilla. Det är Siv som är häst, hon trodde jag var en hingst. Sivs dröm är nog att få möta en mörk snygging som jag. Fast nu går ju inte det för sig med häst och hund. Å jag är ju tjej.

Herman går ju på sin kurs och idag så var det dax för klättring och problemlösning.Stärka benmusklerna,  Han måste ju förbereda sig på agilityn. Därför klättrade han och matte upp och ner  för bergen i Öresjö. Matte ville att Herman skulle sträcka ut ryggen genom att stå med fram tassarna upp på ett träd. Herman talade då om för matte att hundar inte kan klättra i träd.

Annika våran instruktör skulle hjälpa matte att få upp Herman i trädet, fast då försökte Herman att fälla det istället. Matte fick i läxa att öva på att få plutten att klättra i träd. Jag tror adlrig det kommer å gå.

Japp så luktar det hemma hos oss nu. Herman är den skyldige. Han klampade runt i tjäraburken igår. Matte säger att det är jättesvårt att få bort. Men Herman är rätt nöjd ändå.

Herman och matte har varit på mörkerträning ikväll. Dom skulle träna i lina och möta en otäck tant med paraply och en dramaten vagn. Herman är ju coolast i världen så han bara knatade på och matte talade om för tanten att hon skulle akta sig. Sen mötte dom massor av vovvar och Herman var så duktig. Sen gick dom andra vovvarna vidare en sväng, men eftersom matte och Prinsen ramlade ner för en trappa å matte har ont i benet så åkte dom hem.

Matte tappade Hermans nya koppel på vägen så hon är sur nu.

Vi har varit på Hs jobb och kollat läget. Matte har ju sin havremoppe där, så vi fixade lite med lösdriften. Vi vovvar fick springa lösa. Jag är ganska skraj för hästar och kossor så jag håller mig nära matte hela tiden. Dom andra rusade runt och åt bajs. Herman trodde han var i paradiset.

Sen tog vi en sväng på majsgärdet, då trodde Lopphunden att hon var i paradiset. Hon sprang runt med en majskolv i munnen hela tiden och rullade sig i allt äckligt. Hon fick bada när vi kom hem. Greta skötte sig fint men för säkerhets skull fick hon gå kopplad när vi gick förbi ungdjuren. Matte visste inte om hon skulle jaga dom eller inte.

Idag skulle matte, H och Prinsen äta lunch hos farmor och farfar. H åkte redan på morgonen för att hjälpa farfar med ditt och datt. Matte och Prinsen skulle åka senare. Men då fick matte iden att vi hela gänget skulle gå dit. Sagt och gjort. Prinsen i vagnen och matte vid spakarna och vi andra i ett ordnat led. Lopphunden fick gå lös för hon kan lyssna tyckte matte. Efter en bit i militärisk ordning tyckte matte att resten av gänget dvs Jag, Herman och Greta kunde få gå lösa. 3 minuter var allt lungt tills Bambi flög upp ur buskarna. Vi var snabba och tog upp jakten jag och Greta. Lopphunden var seg i starten. Herman vågade inte springa ifrån matte. Det var den lunchen tänkte matte och ringde H,

-vi blir sena för gänget jagar egen lunch sa matte.

Men det var inte så roligt att jaga egen lunch så vi återvände till matte. Resten av vägen skötte vi oss så matte skulle bli glad igen.